Tronin.se

Idag åkte jag och Sofia iväg till Ely’s Peak för att klättra. Det var första gången någon av oss klättrat på riktigt. Vi har tidigare bara provat på inomhusväggen som finns på gymmet här på skolan.

Ely’s Peak är nästan 27,5 meter hög och var helt klart en utmaning, en rolig sådan. Det var mycket svårare att klättra på riktigt än vad det är att klättra inomhus. Men både jag och Sofia tog oss upp för de fyra olika nivåerna som var tillgängliga att klättra.

Vyn som man erbjöds när man tagit sig till toppen var awesome.

Efter klättringen tog vi oss upp över en tunnel och provade på repellering. Det var första gången jag gjort det sedan lumpen.

Jag har en väldigt jobbig kurs som heter Interkulturell kommunikation. Kursen handlar om att man ska lära sig saker om andras kulturer. Detta gör man genom att träffa olika klasskamrater som kommer från andra kulturer än ens egen. Man måste genomföra minst sju sådana träffar. Jag genomförde min andra idag. Jag, Per, Emily (USA) och Brilani (Sri Lanka) åkter till Goosberry Falls. Visst låter det jobbigt? Och för det här får vi poäng.

Emily, Per, Rickard och Brilani

Igår blev det ett besök på cafét Takk for Maten. Jag fick syn på matstället första gången jag var inne i Duluth och har sedan dess haft som mål att besöka det. Igår blev det äntligen av. Det är ett trevligt ställe - inte det billigaste - men maten var det inget fel på. Jag beställde en grillad smörgås med svenska köttbullar, ost och ägg. Vilket var över förväntan. Efter det blev det svenska pannkakor. De såg svenska ut. De smakade nästan svenskt. Mitt första besök på Takk for Maten var bra, så det förvånar mig om jag inte åker dit fler gånger.

Svenska pannkakor

Efter smaksensationen begav vi (jag och de andra svenskarna) oss ned till hamnen. Målet med dagen var en båttur på Lake Superior, världens största sötvattensjö. Det var strålande solsken och väldigt varmt, en tur på sjön passade perfekt. Själva turen var inte så häpnadsväckande. Den varade i en och en halv timme, men det hade egentligen räckt med en halvtimme, då man vid det laget redan hade hunnit se det mest intressanta av Duluth. Men det var en avkopplande och lugn tur på sjön, så det var ändå värt att genomföras. Och att åka båt på Lake Superior var något jag ändå kände var ett måste när man befinner sig i Duluth.

Duluths landsmärke: Duluth Arial Lift Bridge

Efter båtturen begav vi oss till en restaurang där jag avslutade det hela med en “Big As Your Head Margarita”. Väldigt gott.

Jag har aldrig fått ha min födelsedag för mig själv. Det är en tvillings förbannelse. Så jag flydde till USA för att få ha en helt egen födelsedag. Icke, sa Nicke. I Duluth träffade jag Christian som också är född 1986 och fyller på den 15 september.

Fram till kvällen var det en helt vanlig tisdag, nästan i alla fall. Jag var i skolan som vanligt och därefter satt jag en stund i biblioteket och pluggade. Det var efter det som det ovanliga hände. Då menade jag inte att jag tog en joggingtur, utan vad som hände under turen i skogen. Bland träden längs löpslingan fick jag totalt syn på åtta rådjur och några av dem var bara på ett par meters avstånd. Det var en speciell känsla att befinna sig så pass nära ett rådjur. De var inte skygga för fem öre.

Efter joggingturen började mitt och Christians firande. Det blev ett lugnt firande på en restaurang, eller man kanske ska kalla det pizzeria i och med att vi alla åt pizzor. Därefter gick vi tillbaka till campus för att avsluta det med hembakad muffins och sång för födelsedagsbarnen.

Det var en trevlig överraskning när Sofia och Charlotte plockade fram dessa godbitar.

Star Wars IV: A New Hope, 1977

Star Wars V: The Empire Strikes Back, 1980

Star Wars VI: Return of the Jedi, 1983

Grease, 1978

Top Gun, 1986

Dirty Dancing, 1987

Terminator 2: Judgment Day, 1991

Tombstone, 1993

Léon, 1994

Saving Private Ryan, 1998

Gladiator, 2000

The Lord Of The Rings: The Fellowship Of The Ring, 2001

The Lord Of The Rings: The Two Towers, 2002

The Lord Of The Rings: The Return Of The King, 2003

We Were Soldiers, 2002

Jag har beslutat mig för att hoppa av Outdoor Skills 1. Beslutet känns helt rätt. Att behöva fixa den utrustning som krävs lockar inte alls. Dock lockar allt annat med kursen; men i och med avhoppet kan jag nu lämna tillbaka tre böcker som jag slipper läsa. Och det är väldigt skönt. För här i USA blir det mer läsande med tanke på att jag läser alla kurser samtidigt. Dessutom får jag inte räkna in kursen i min utbildning, så att jag hoppar den gör ingenting. Och jag kan, trots avhoppet, ändå delta i en del utomhusaktiviteter. Så i höst väntar ändå bergsklättring, minst en gång, och minst en vandring i naturen.

Jag visste inte riktigt vad som väntade mig när jag gick till skolan idag. Jag visste dock att klassrummen skulle vara sämre än i Sverige för jag gick runt på skolan och letade efter mina salar redan igår.

Klockan 08.00 började min dag i den här salen

Mina dyra skolböcker

08.00 hade jag första lektionen i Introduktion till politiska ideologier. Vi gick igenom kursen lite och professorn verkar bra. Han kan man nog orka lyssna på utan att känna sig trött. Jag tror det kan bli en kul kurs. Dock är den en hel del läsning som krävs av en.

Dagen fortsatte med Tyska för nybörjare. Det är väl den kursen jag har våndats mest över just för att jag inte vetat vilken nivå den egentligen ligger på. Jag är lite lugnare nu för att det verkligen är en nybörjarkurs. Men här kommer jag inte lära mig tyska på samma sätt som i Sverige. Här kommer vi vara tvungna att prata tyska på lektionerna (när vi väl lärt oss någonting), för meningen är att vi ska lära oss kommunicera på tyska. Jag föredrar ett svenskt system då det på sätt och vis är lättare.

Min sista lektion var Outdoor Skills 1, friluftskursen. Det verkar bli min dyraste kurs. Jag kommer vara tvungen att inhandla kläder till vår kanottripp som är om ungefär en månad. Dessutom ska man delta i minst fyra aktiviteter utöver själva kursen, vilket kostar pengar. Så det är ett väldigt skumt system. Men kursen kan nog vara rolig i och med att det ger mig möjligheten att se naturen här i trakten.

… och ännu ingen skola. Det är nice!

På onsdagseftermiddagen kom jag till Duluth, så jag har varit här i knappt fem dagar. Det har varit fem varma, sköna, lata dagar. Mestadels har jag umgåtts med de andra svenska studenterna, vilket är rätt skönt faktiskt. Det är ett skönt gäng som jag inte har några problem att hänga med resten av terminen. För jag kommer ändå umgås med amerikaner. Jag delar exempelvis min lägenhet med tre amerikaner. Alla tre verkar vara musiker. En spelar piano, en bas och en saxofon. Men ingen av dem verkar särskilt party-party, tyvärr. Men de är schysta killar, så jag klagar inte.

Vad har jag gjort under mina dagar i Duluth? Efter vår genomgång på skolan i fredags åkte vi (jag, svenskarna, två andra brittiska utbytesstudenter, några amerikanska elever och personal) till Enger Tower. Där bjöds man på en vacker vy över Duluth (på andra sidan vattnet såg vi skymtar av staden Superior. Efter det tog vi oss ner i Duluth och spanade in en av stränderna. Vattnet kändes inte för kallt, men antagligen var det inte badvänligt. Dock lockade det en del att hoppa i och ta årets första (!) dopp. Därefter besökte vi Leif Erikson Park. Jag brydde mig inte så mycket om blommorna och buskarna som växte i parken. Jag var mer intresserad av vikingastatyn.

Enger Tower

Vy över Duluth från Enger Tower

Leif Erikson, upptäckaren av Amerika

Utgång: Magnus, Becca och jag

För några dagar sedan fick jag syn på ett skidhoppbacke uppe i skogen bakom universitetet. Sedan dess har jag haft ett mission att ta mig dit och bestiga hoppbacken. Jag var väldigt nära att genomföra det idag. Jag och Herje promenerade dit - vi hittade en cool trätomte på vägen. Vi besteg skidbacken, tack vare en trappa. Uppe på den inte allt för stora skidbacken fick man sig en helt okej vy. Landskapet runt omkring Duluth är väldigt fint och man får försöka utforska det lite under tiden man är här. Tyvärr klättrade jag aldrig upp i skidhoppbacken. När jag tänkte göra det ringde Andreas och sa att alla andra skulle gå på bio. Så istället för bestigning av hoppbacken blev det District 9. En helt okej film som fick avsluta min första vecka i Duluth.

Skidbacken

Skidhoppbacke

Jag kom fram till Duluth igår. Jag har Per (en annan svensk kille från Växjö universitet) spenderade fyra timmar i en buss för att ta oss hit. Det var inte så farligt som det kanske låter. Vi hade tid att lära känna varandra, titta på den amerikanska miljön och sova.

När vi kom fram till Duluth fick vi nycklar till våra lägenheter. Alla utbytesstudenter verkar bo på samma område. Så jag och Per lämnade våra väskor i våra lägenheter innan vi åkte iväg och införskaffade förnödenheter så som toapapper, kudde, galgar och bröd. Vi köpte ingen köksutrustning utan vi utgår från att de andra rumskompisarna tar med sig det.

Jag delar lägenhet med tre amerikaner. Innan jag kom till Duluth trodde jag att lägenheterna bestod av två rum där två personer delade på varje rum, men så var det inte. Lägenheten består av tre sovrum, där två måste dela på det stora sovrummet (jag valde ett av de egna rummen), en köksdel, två toaletter (en med dusch och den andra med toa) och ett vardagsrum. Så lägenheten är helt okej.

Per scannar och betalar varor i en form av snabbkassa

Charlotte, Sofia, Andreas och Per

Första kvällen i Duluth spenderades i Charlottes lägenhet tillsammans med alla svenskar som hunnit komma. Totalt var vi nio svenskar. Tur att ingen av oss bröt mot universitetets alkoholförbud. Hur skulle det se ut om man gjorde det redan första kvällen?

Idag besökte vi Minnesota State Fair. Det är en av de största festivalerna (tivoli/nöjesfält/marknad) i USA med runt 140 000 besökare per dag.

Charlotte, jag och Sofia

Dagen har varit riktigt kul och vädret har varit på topp. Vi gick runt på det stora områden (som är som en mindre småstad) i flera timmar och åt en massa. Det första vi gjorde var att smaka Root beer. Det var ganska gott. Det smakade som Jenkatuggumi och Listerine.

Förutom Root beer smakade vi Corn dogs (friterad korv). Detta är två väldigt traditionella amerikanska ting. Även Chocolate chip cookies är väldigt amerikanskt. Alla tre sakerna är goda, speciellt chokladkakorna. Kakorna köpte vi i en pappersstrut. Det var intressant att se hur de verkligen fyllde struten; den var överfull när vi fick den. Något liknande hade aldrig hänt i Sverige. Förutom det passade vi på att äta aligator, vilket jag tycker smakar som kyckling alternativt höna. Och det roligaste med amerikanerna är att de friterade den mesta maten och serverade den på en pinne. Även pizza kunde man köpa på pinne. Den var inte så stor, men god.

Jag passade även på att äta sockervadd för första gången på många, många år. Det var lika gott som jag kom ihåg att det var. Den enda besvikelsen var egentligen att de amerikanska friterade munkarna (de som är som svenska munkar) är sämre än de svenska. De är fortfarande goda, men kommer inte upp i samma klass som de som såldes utanför Maxi för några år sedan.

Jag, Sofia, Kaitlin och Charlotte

Dagen har varit riktigt rolig och det är kul att inte vara själv längre.

Dagen avslutades med att dricka lite Mojito på flaska, vilket är förvånansvärt gott, och kortspel. Och imorgon bär det av till Duluth. Om en vecka börjar skolan, så det blir en mjukstart i Duluth. Det ska bli spännande och förhoppningsvis kul.